|
Nödhjälpsarbetena startade i praktiken
under krisen efter det första världskriget.
Södra Sveriges statsarbeten var förlagd
till Göteborg, den andra kallad Norrlands Statsarbeten och förlagd
till Umeå
Märkligt nog är dessa underbetalda arbetslösa,
ofrivilliga vägbyggare den enda yrkeskår som fått monument
resta efter sig i form av huggna stenar
Nödhjälpsarbeten under krisen i början av 1920-talet fick arbetslösa
i huvudsak utföra vägbyggen – 35 000 man med hackor
och spadar. Verksamheten fick sin största omfattning i början av
1930-talet. Den av kommissionen ledda hjälpverksamheten för de
arbetslösa erhöll åren 1922 och 1923, då deflationskrisens
svårigheter kulminerade (maximum jan. 1922 med 163,000 registrerade
arbetslösa huvudpersoner inom omkr. 800 svenska kommuner).
Under vintern 1922 voro nära 32,000 arbetslösa personer
anställda vid statliga nödhjälpsarbeten, förlagda till
669 arbetsplatser.
|