Stenar Arbrå-Undersvik-Järvsö

På denna sten är förmodligen väglottens nummer inhugget, inte fastighetsnummer.
I detta fall Jonhans och Joners från Olars till Stegelbacken (obekräftade uppgifter)
Nuvarande väg där stenen stått/står byggdes 1860, den nya väglagen trädde i kraft 1895,
så stenen härrör förmodligen från tiden efter detta.

Väghållningsstenar
är markeringar av varierande utformning som förr stod uppställda utmed allmänna vägar och visade den vägsträcka som markägaren var skyldig att hålla i farbart skick. Redan på medeltiden hade bönderna och jordägare olika väglotter att sköta.
År 1628 fick det nyinrättade Lantmäteriet uppgiften att göra längder för så kallade väglottsdelningar. I dessa delningslängder förtecknades den aktuella vägsträckan, som skulle underhållas av markägaren. Vägavsnitten markerades med väghållningsstenar. De flesta var nog av trä, men ibland även av sten utformades efter markägarens smak. Det är de senare som klarat tidens tand bäst. Vanligen förekom gårdsnamn eller ägareinitialer, väglottens nummer, en pil åt vilket håll lotten låg kan också förekomma.
År 1891 fick Sverige sin första väglag som trädde i kraft 1895, där stadgades för första gången om väghållningsstenar.
I 30 § heter det angående väghållningsstenar: "Vid ändpunkterna af hvarje till underhåll indeladt vägstycke skola väghållaren anbringa tydliga märken, angifvande den fastighet, som har vägstyckets underhåll sig ålagdt."
Årligen hölls vägsyner. Bönder som då ej gjort ett fullgott arbete fick anmärkningar.